Jag fick idén till den här lilla "komma ihåg listan" när jag tittade in på en trevlig bloggsida jag hittade.

20 saker som hundar måste komma ihåg !

1. Jag ska inte städa kattlådan när vi hälsar på kattägare.

2. Tvättmaskinen är INTE ett monster.

3. Sopkorgen är inte mitt skafferi.

4. Jag ska inte lägga mina saker under soffan.

5. Jag måste skaka av mig regnvattnet ur min päls INNAN jag går in i

     lägenheten.

6. Jag ska inte äta marsvinens mat, varken före eller efter de har ätit.

7. Jag ska sluta försöka hitta de få kvarvarande områden

     ren matta i huset när jag ska kräkas.

8. Jag ska inte rulla mig i kodynga, hästbajs och annan "parfym".

9. Tuggleksaker är inte mat.

10. Jag ska inte äta fler sockor och sedan lämna dem under soffan

      när jag är färdig.

11. Marsvinsburen är ingen kakburk.

12. Jag ska inte tugga på min husses skor.

13. Jag behöver inte skälla varenda gång jag hör en hund på TVn.

14. Jag ska inte stjäla min lillhusses kalsonger och gömma dem "för framtida 

       bruk"

15. Min mat finns inte i kylskåpet.

16. Jag ska inte bita i posten som brevbäraren släpper ner i vårt brevinkast.

17. Sopborsten är inte min leksak.

18. Jag får inte slänga upp mina leksaker på bordet !

19. Kameran är ingen "klicker", och betyder inte godis.

20. Mitt Koppel är inte en leksak jag ska ha dragkamp med.

Det var en gång......

Ja så brukar sagorna börja. Så även den här fast den är sann !

Det var en gång en liten valp vid namn Wille. Det bästa han visste var att leka och busa och då med allt möjligt och med alla.

En dag tog hans matte fram en sopborste och en golvmopp, då hon tänkte "städa ut julgranen", som det ju är dags att göra den här tiden på året. Kanske det var dags för rentav för 2 veckor sedan. Nåväl idag skulle granen ut, det hade hon bestämt sig för. Wille, som tycker det är jättekul när saker händer överallt, ville ju naturligtvis visa vilken duktig valp han var, så han hjälpte till. Han tog tag i en av grenarna på granen när hans matte lyfte på granen, för han tänkte ju att två är starkare än en. Men aooooo vad den stacks i munnen. Wille släppte den och började skälla ut den där grannen. För när nu hans matte och han själv var så snälla och skulle lämna tillbaka granen till naturen, då börjar den bråka och stickas. Nej fy så fult. Så det slutade med att Willes matte fick bära ut granen själv. Wille han gick och hämtade sopborsten under tiden han. När hans matte sedan tog den och börajde sopa så ville ju Wille hjälpa till även där. Naturligtvis. För han är en så hjälpsam hund han Wille.

Matte lät sopborsten glida över golvet, lite på måfå verkade det som i Willes ögon, så han beslöt att han skulle hjälpa till att styra den lite. För att sopborsten inte skulle missföstå Wille så tog han den mjukt och fint i pälsen och lyfte den försiktigt till sophögarna. Matte hjälpte ju också till naturligtvis.

Ibland bad hon Wille att släppa efter lite på sitt tag om sopborsten, och naturligtvis gjorde Wille det !

Äntligen få sopborsten dansa runt bland barr och dammråttor, precis som den vill. Till slut hade de tillsammans fått ihop några fina högar med barr och dammråttor. Wille beskådade dem stolt och sedan blåste han lite på dem, bara för att "snygga till dem" lite. Nu kom den sk skyffeln fram. Det var inte riktigt Willes kompis, för den förstörde ju mest deras fina konstverk av barr och dammråttor. Men Wille lät den göra det då han inte såg någon anledning att diskutera saken med skyffeln idag. Den verkade på ett alltför vresigt humör.

Därefter kom Golvmoppen fram. Wille såg på hur elegant den "flöt över golvet" med matte i ena änden, men så plötsligt så såg Wille hur moppen gjorde ett par felsteg. Genast var han framme och skulle rätta till dem och hjälpa moppen rätt igen. Han satte sig ner och studerade matte och moppen, men såg då plötsligt hur golvmoppen lyfte upp i luften. Wille blev rädd att moppen skulle ramla ner och slå sig och tog därför tag i golvmoppen och förde den lugnt ner på golvet igen. Ja han höll golvmoppen hårt i pälsen så att han inte skulle tappa taget. Sedan höll Wille för säkerhets skull ett stadigt tag i golvmoppen resten av dansen.

När dansen var över tackade Wille artigt för dansen och Golvmoppen fällde blygt ner sin päls och gick hemåt. Nu kunde Wille sätta sig ner på mattan och pusta ut. Det var jobbigt det där att hjälpa matte och sina andra kompisar moppen och sopborsten. Men vad glad han kände sig nu så här efteråt. Han hade ju jobbat riktigt hårt han med.

Ja tänk så det kan bli.

När jag vaknade idag och gick upp tänkte jag först inte på att Wille inte följde med mig. Han brukar alltid krypa fram från sin favvoplats under sängen och ivrigt följa med mig ut från sovrummet. Idag gjorde han inte det, och jag tänkte först inte på det förrän min minsta son frågade när jag kommit upp - "Var är Wille ?"

"Ja han är väl här någonstans" sa jag och ropade på honom. Men ingen Wille kom ? Strax därpå fick jag ett sms från min man som sa - "Har du sett Wille ?" "Nej svarade jag". " "Han ligger här under mitt bord" säger då min man.

Va var det där Wille var ? Han hade alltså fått följa med husse till jobbet idag ! När jag frågade varför, så svarade min man "Social träning och En lekkamrat". Jaha tänkte jag det var ju lite roligt att Wille fick följa med. Det är inte alla hundar som får det.

Idag tog vi med oss Wille till vår dotter och hennes fästman och deras hundar. Vi lät dem alla tre busa runt i snön och leka med varandra. Den som orkade mest var utan tvekan Wille. Han sprang och retades med tjejerna så de blev jättetrötta, sedan gick han och hämtade en pinne och bar den tätt framför deras nosar i triumf. De försökte ta den men lyckades inget vidare. Vi skrattade gott åt hans påhitt och deras försök. Min dotter upptäckte att hennes äldsta hund nog var släkt med stengeten för hon hoppade först upp på stenen och sedan stod hon där och väntade in Wille tills han kom strax nedanför stenen, då tog hon sats och hoppade ner på henne !!!!! Gissa om jag skrattade. Det såg så roligt ut ! Hon försökte göra om det fler gåmnger, men nu hade Wille koll på var hon var.

Idag blev det en skön vinterpromenad med Wille. Himlen var blå och det var alladeles vitt överallt. Som vanligt var Wille tokig i snön och hoppade hit och dit. När vi kom in igen så fick han umgås lite med marsvinen medan vi städade deras burar. Det var rätt kul att se honom, för han liksom vallade marsvinen runt runt på köksgolvet. Det såg rätt roligt ut. När vi sedana satte in dem i burarna igen så stod han bara och tittade på dem, ungefär som om han inte förstod varför de inte fick vara ute och leka en stund till med honom.

Idag gömde jag godis för Wille som han skulle leta efter.

Bland annat så hade jag gömt godis i en tom Corn Flakes kartong. När Wille tog godiset satt kartongen kvar på hans huvud. Första gången blev han lite förskräckt, men sedan så kom han på hur han skulle få av sig den icke önskvärda "mössan". Han använde bordsbenet. Rätt smart. Jag hade roligt åt honom, för han såg för skojig ut. Sedan fortsatte jag att gömma godis lite varstans så han fick använda nosen ännu mer. Han tyckte att det var en jätteskojig lek, och det är ju inte undra på.

Idag fick min man och jag för oss att ta ut Wille i det härliga månskenet för en liten nattpromenad och lite bus ! Vi gick till en närbelägen äng och släppte honom lös där. Gissa om han sprang ! Han var nästan helt galen i snön. Han hoppade, sprang fort åt ena hållet, vände tvärt och sprang tillbaka igen. Han såg jätterolig ut ! Han var så snabb så ibland var det knappt så att min kalla söliga kamera hann med. Och som vi skrattade.

Väl hemma blev det en varm kopp te för vår del och sedan väntade sängen för mig. För jag var jättetrött.

Idag när min äldsta son skulle torka upp eftersig då han spillt kaffe, så fick Wille syn på disktrasan och gick till attack ! Han försökte fånga disktrasan hela tiden, men min äldsta son var på sin vakt - nästan hela tiden utom i just den här sekunden då han trodde att han fortfarande hade disktrasan i handen, men Wille hade redan fångat den i sin mun ! Det blev en riktigt rolig bild ! Mamma hade ju kameran i beredskap förstås !