Idag kände jag att jag måste ta hand om tvätten som bara växer på hög. Jag har liksom inte haft lust att anstränga mig med den under förra veckan, så dte har samlats en del på hög nu. Usch ja. Plockade i maskinen  och satte igång den, och tänkte inte på att badrumsdörren, där tvättmaskinen står, var öppen. Den brukar alltid hållas stängd för tvättmaskinen bullrar lite grand. Nu hade Wille fått syn på tvättmaskinen där det snurrade runt runt runt, och han såg för rolig ut när han ställde sig och tittade på den och försökte följa med runt runt med huvudet, vilket ju inte gick så bra. Sedan ställde han sig och stirrade på den, som om det skulle få den att stanna till....

Naturligtvis funkade inte det. Då lade han huvudet på sned och tittade lite hjälpsökande på mig istället. Men jag hade ju inte för tanke att stänga av tvättmaskinen. Nänä nu skulle tvätten undan så det så.